EU:s standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) har antagits – hög tid att påbörja arbetet
Den 31/7 antog EU-kommissionen standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) som kompletterar CSRD och vi vet nu hur alla företag som omfattas av CSRD förväntas rapportera hållbarhetsinformation i sina förvaltningsberättelser.
I nuläget finns totalt tolv standarder: övergripande standarder som innehåller allmänna krav samt obligatoriska upplysningar och tematiska standarder för miljö, sociala frågor och styrning. Vilka hållbarhetsfrågor som företaget ska rapportera på grundar sig i en dubbel väsentlighetsbedömning.
Sedan tidigare förslag har obligatoriska indikatorer minskat i antal, men det rapporterande företaget kommer behöva noga beskriva sin väsentlighetsbedömning och för klimatförändringar ska företaget i detalj kunna motivera om denna fråga inte har bedömts vara väsentlig.
Nu väntar utmaningen för många företag att genomföra eller uppdatera sin väsentlighetsbedömning i enlighet med standarderna, och de stora börsbolagen ska börja rapportera redan för räkenskapsåret 2024. Därefter ska ett mycket större antal företag rapportera från räkenskapsåret 2025 och från 2026 kommer även noterade SME att behöva rapportera. EU har infört ett flertal infasningskriterier och på många områden har det rapporterande företaget några år på sig att få på plats rutiner för rapportering om frågan har bedömts väsentlig.
Detta betyder inte att företag kan vänta med att genomföra väsentlighetsbedömningen och påbörja arbetet med strategier, policyer, mål och datainsamling! Vi ser regelverket som en motor för att fortsätta utveckla, uppdatera och accelerera det systematiska hållbarhetsarbetet, såväl som för att komma i gång med arbetet för de företag som inte kommit så långt. Med andra ord, regelverket bör inte främst upplevas som en rapporteringsbörda, utan som en drivkraft till att agera mer hållbart.
Vilka funderingar, frågor och frustrationer har du kring implementeringen av CSRD och ESRS? Vi är nyfikna!
Clara Hamrén
I nuläget finns totalt tolv standarder: övergripande standarder som innehåller allmänna krav samt obligatoriska upplysningar och tematiska standarder för miljö, sociala frågor och styrning. Vilka hållbarhetsfrågor som företaget ska rapportera på grundar sig i en dubbel väsentlighetsbedömning.
Sedan tidigare förslag har obligatoriska indikatorer minskat i antal, men det rapporterande företaget kommer behöva noga beskriva sin väsentlighetsbedömning och för klimatförändringar ska företaget i detalj kunna motivera om denna fråga inte har bedömts vara väsentlig.
Nu väntar utmaningen för många företag att genomföra eller uppdatera sin väsentlighetsbedömning i enlighet med standarderna, och de stora börsbolagen ska börja rapportera redan för räkenskapsåret 2024. Därefter ska ett mycket större antal företag rapportera från räkenskapsåret 2025 och från 2026 kommer även noterade SME att behöva rapportera. EU har infört ett flertal infasningskriterier och på många områden har det rapporterande företaget några år på sig att få på plats rutiner för rapportering om frågan har bedömts väsentlig.
Detta betyder inte att företag kan vänta med att genomföra väsentlighetsbedömningen och påbörja arbetet med strategier, policyer, mål och datainsamling! Vi ser regelverket som en motor för att fortsätta utveckla, uppdatera och accelerera det systematiska hållbarhetsarbetet, såväl som för att komma i gång med arbetet för de företag som inte kommit så långt. Med andra ord, regelverket bör inte främst upplevas som en rapporteringsbörda, utan som en drivkraft till att agera mer hållbart.
Vilka funderingar, frågor och frustrationer har du kring implementeringen av CSRD och ESRS? Vi är nyfikna!
Clara Hamrén
